Har ingen lust att sova.Och akta er för vampyrer.

Eller något i den stilen.

Har tydligen skaffat mej en såndär separationsångest som barn har,separationsångest från att vara vaken.

Är ju egentligen trött men vill inte sova.Är på något sätt känslan av att missa något..vilket ju är absurt eftersom det inte finns något att missa.

I övrigt;

Ibland tänker jag mej också som någon som ångrar sjukt mycket att jag slängde de där paltåskorna jag tillverkade på Grafikskolan.ÅNGRAR.Hade mer än gärna haft dem på en hylla nu.

Men herregud,man kaan ju inte spara allt?

Vill bara ha någon slags information när jag började leva efter den devisen?

Man bör heller inte leva så när det gäller vissa saker.Förr eller senare kommer i stort sett allt till användning.

LOVAR.

Hejdå.