Alltså, antiklimax, varför är alltid antiklimax den mest frekventa känslan som jag har?
Alltid "åh ser fram emot det och det och det jättemycket..." och precis innan eller medan då se-fram-emot-andet pågår så fylls jag av känslan "jaha..". Trist.
Jag är trött nu. Ska bli fint med sommar,faktiskt.