Förstår mej precis på Tommy Körberg.
Han är så desperat jagande efter att vara bäst,först,störst...längst fram,mest beundransvärd..slänger upp en gitarr,tar några egna svängar på pianot.
Himlar inombords med ögonen när någon annan sjunger någon banal och barnslig sång. Inget som Tommy skulle göra..."släpp fram mej nu..."
Slängde ett öga på Så ska det låta nyss.
Tänkte att jag precis känner mej som Tommy ibland.

Får ta tag i bloggen på söndag,när jag är tillbaka,härifrån.
Vet inte,men visst det är segt internet här,men datorn måste vara trött eller något,för detta är nästan som på modemets tid(antagligen inte alls..man minns ju fel...)
Får liksom välja vad jag ska klicka på,vad jag liksom orkar hacka mej fram till.
Eh längtar lite hem efter internet,och kameran.
Och Allan.
Och måste till Erikshjälpen,ska väl ta tag i det här med ett lapptäcke,måste köpa gamla gardiner.

Fotbollsmatch.Teckning ritad,ja möjligtvis 2006

Alltså,har aldrig haft något för Markus Krunegård.Förstår inte vad jag ska tycka,vad är det tänkt att man ska tycka om man är äldre än 18? Tänker mej honom som en klassik gymnasiegrej.

Lite så tycker jag.

Men så råkade jag höra den där låten Natt efter natt och nu måste jag lyssna på den hela tiden.

Tror att det är för jag önskar jag hade skrivit raden med djuren i skogen.Och Fredrik och Filippa.

Plus att jag måste uppskatta att någon annan uppmärksammat Malou.

Har konstiga overklighetskänslor. Sånt som inte går att förklara.
I samma stil när man är själv och när man tänker så låter tankerösten precis likadant som rösten i vissa sorters mardrömmar.
Inte vet jag.
Typ som att vara ett "hus" de bygger i Extreme homemakeover.
Här står jag,är byggd av papper,möjligtvis kartong om vi kostat på.Hoppas det håller,allt kraffs vi byggt.Det vill säja...

Vill göra allt.
Vill bli ateljerista/bildpedagog..vill jag nog allra helst.Vill skriva en bok,vill vara konstnär,vill bli specialistläkare..
Letar efter någon skrivarlinje jag skulle kunna söka till hösten,för att ha något om allt annat går inte alls vägen.
Men de flesta är i stil med helgkurser eller som om jag kommer få sitta i ett rum med 55+ personer som bränt ut sej,ska hitta sej själv,ta vara på något intresse äntligen.
"Vi utgår från fotografier från ditt liv....." Jag vill inte ha några riktlinjer,inga färdiga idéer. Jag är kreativ,behöver ingen hjälp på traven.
Vill göra som jag tänker mej,men få,men herregud,feedback.Tycker verkligen inte om ordet feedback.Fult.
Inte vet jag,är väl en tant(skrivarkurstant?),men tycker inte om engelskan som lämnar svenska språket lite halvt döende på en landsväg.

Hejdå //55+

Från arkivet.2005.
När jag alltid ritade i paint,del 2.

Lilla vän ©

Ett glapp mellan framtänderna ©


Självporträtt ©

© Tova Berglund

Från arkivet.2005.
När jag ritade i paint,del 1.


Fransman ©


Han dog en vår ©



Banjo ©

© Tova Berglund

Pås-kris-middag

Idag blev det påskmiddag med bra,bra personer.

Fint.

Sitter med mdf-plattor.
Kan ju säja som så att jag blivit känslig mot dem sedan Grafikskolan.
Börjar klia på händerna och i ansiktet så fort jag börjar greja med dem.
Kanske psykosomatiskt...men nä,kliar.
Typsikt.

Är inspirerad,så...återkommer.

Såhär

eller

Såhär

Gör som Crilla.

Min favoritruta tror jag.

Känner mej som en värdelös förälder...när humöret är kort. Tålamodet kort.
Vill måla om sovrummet,ska måla om sovrummet.
Vill slakta alla bilder jag gjort,eller en iallafall.
Förstår inte,förstörde en fin bild igår,gjorde den ful.

Har klistrat igen fem brev.
Har sökt fyra kurser,utifall-att,till hösten.
Känns bra.
Effektivt.
Älskar effektivt.
Vill vara en sån som klistrar igen kuvert,får saker ur vägen.
Bockar av sådana där listor,möjligtvis har en filofax.

Jobbigt att man måste rangordna kursvalen,nu känns det som jag inte alls kan veta...vad jag vill helst.
Jag är iofs inte särskilt orolig att saker ska..kännas fel.

Nu finns Krafsy i livet.
Min och Mitzys bild/kreativa blogg.
Kolla in.

Det går segt nu.

Behöver inte alltid gå omvägar.Kom jag på.
Gör alltid det när jag ska göra konsten.

Hejdå.

Åh storhetsvansinnet fyller mitt..sinne.Älskart!

Får se när det blåser över.

Ska försöka få en bild klar innan jag vill elda saker igen.

Föredrar ändå humörsvägningar framför hej jag har inget svårmod.

I stil med det står klubbor,som pynt i en liten skål?

Skulle väl förvisso kännas okej att ha en positiv syn på allt.

Fast nä.

Då måste man ringa första bästa advokat den dagen det visar sej att allt inte är positivt.

Blir som ett helt domstolsärende så fort någon blir magsjuk.

Kan tänkas att man då,som osviklig optimist,måste jollra om att "åh då får man dricka blåbärssoppa."

Borde skriva andra grejer än blogg.

Men vad är det här med storhetsvansinnet kontra sämst-känslan.

Vet att jag sagt det förr.Många gånger.

Men det svänger som på någon båt.

Pratar alltså om minut/sekund-vis här.

Medan jag tex skriver något som blir inte som jag tänkt tänker huvudet.."kan jag göra en bok av det här..skulle den möjligtvis kunna komma bli aktuell för Efter tio" (sen varför det programmet är min måttstock för kvalité är en annan sak,men i mitt huvud är det det.Antar att det är någon form av...vana.)

(Just nu gillar jag mest saker upplagda på "rad".)