Al jobbar. Sjukt jobbigt.Nu är klockan 00.30 och NU har jag fått barnen i säng.Ungefär 4 timmar varvade av gråt,hysterisk gråt,lekande och mer gråt. Vet inte om de har någon 1års grej som gör att de är lite kralliga men det är jobbigt. Jag blir lika arg,ledsen,trött som dem och känner mej som en värdelös förälder bara för att jag inte lyckas ha några sovrutiner som funkar. Men det är knappst lätt med sovrutiner när man ofta är ensam på kvällarna med två barn. Känner mej helt hjäplös,två barn men bara två armar.Två barn i samma ålder så båda vill samma sak,jag kan inte kräva något mer av den ena eller andra...som man kan göra om det är iallafall något år emellan.Sen när de väl somnar känner jag mej hemsk för att jag blir så irriterad och typ grinar lika mycket själv.
Önskar att jag kände någon annan som hade tvillingar,någon som visste vad man menar.