Sunday, August 01, 2010


Idag ramlade pojken ner från köksbordet..såg läskigt ut.
Konstigt när de ramlar ner från saker..man ser att det kommer hända..ser i ögonvrån,men man hinner nästan aldrig fånga.
Ilar alltid under fotsulorna på mej..när de gör illa sej.
Obehaglig känsla.
Appropå barn.
När jag tex är på jobbet..och ser små barn..så får jag ibland en blixtlängtan efter mina egna.
Det suger till i magen och jag blir glad över att jag har några som jag tycker mest om i hela världen...

5 comments:

  1. åh nej. ja kände på mej att det skulle hända förr eller senare, han är ju helt klätter-galen.

    och det där låter som en fantastisk känsla. jag har ju iofs många jag tycker om mest av allt i hela världen, men jag gissar att det aldrig går att jämföra med känslan av egna barn

    ReplyDelete
  2. fint inlägg.

    att ha barn är bäst. älskar att titta på dem lite på avstånd, typ som idag när hon lekte tittut tillsammans med en treårig pojke och jag stod en bit bort och bara *smälter*

    ReplyDelete
  3. crilla; ja men eller hur..har typ bara väntat på det..är glad att det verkade som om han inte gjorde illa sej iaf.
    jag trodde typ aldrig innan att det skulle kännas sådär som alla säjer..men det gör det..

    saba;jaaa men eller hur...tycker också mycket om att kolla på när de går runt som i sin egna värld..

    ReplyDelete
  4. ....och som tycker bäst om dig i hela världen!

    ReplyDelete