Har plockat fram en infrusen pepparkaksdeg från frysen.
Måste alltid helgardera mej varav jag gjorde en dubbel pepparkaksdeg någon gång i december...bakade såklart bara upp hälften.
Den vanliga,livrädda känslan att något ska ta slut(polarbrödseffekten)
Vill att det ska bli december igen.
Vill göra pepparkaksdeg.

Fast undra om degen är mer som frystorkad nu?

De ska ringa om jobbet på fredag eller så.
Kommer att gräva ett hål i marken om jag inte får det.
Bli ledsen.
Tycka synd om mej själv.
Ta ut ilskan på pensionärer.

Jag tror jag har börjat blogga igen.
Hoppas ni är kvar.

När jag var gravid.
Älskade känslan av att när jag åt något...så kändes det extra nyttigt.
I stil med duktighetskänslan om man åt en påse nöt/frukt-mix.
Sådan känsla man inte kommer åt sen.
Åt en sån påse på tunnelbanan hem.
Undrade om någon störde sej på det?
Just människor och nötter....är alltid en irriterande kombination.
"Äter hellre nötter än godis"
Osv.

Känns konstigt att plötsligt inte ha något att säja.

Var alltid så bra på att ha något att säja.

Igår åt vi kräftor.Jag,Allan,Crilla,Leo och Lisa.

Drack vin ur de där 80tals glasen som Al plötsligt försonats med.

Ska börja sy ihop lapptäcket nu.
Allt är möjligt nu när det är höst.
Snart är det soliga dagar och kall luft.
Sen är det jul.
Herregud.
Har väl väntat på att bli som en människa igen...i en evighet.

Men har inte tid.
Det tar tid att vara annat...än en blogg.
Kanske om en stund.

Oroar mej lite för hösten..eller framtiden.

Pengar.

Tänker mej att jag borde kandidera till "folkets sommarpratare" nästa år.

Ni vet,den vanliga privatpersonen som får prata.

Undra vad jag skulle säja.

Skulle väl antagligen ångra mej efteråt.

Känna mej som någon 17åring de släppt lös i etern med någon diktsamling(obs,egna dikter).

Fast ändå,så svårt kan det inte vara.

Man skriver ju ett manus för guds skull.

Skulle väl kunna saxa valda delar ur bloggen.

Men jag pratar för otydligt och snabbt.

Varje gång jag ska merförsälja något på jobbet; kunden ser oförståeende ut.

Gud vad jag hatar merförsäljning.

Två sanningar;

Har alltid tänkt att jag skulle vilja jobba på radio,framåt småtimmarna.
Skulle väl antagligen vara med Karlavagnen då.
Tänker mej att man har kaffe..osv.

En gång på den gamla melonlikörgatan flög en fågel in i köket.Har aldrig känt mej så handlingförlamad.
Vad gör man?
Tar inte precis en tidning och slår ihjäl...

Den senaste tiden.

Inget nytt under solen då med andra ord.

Det är precis som vanligt.

Är nöjd.

Lovar att återkomma.

Möjligtvis ikväll.

Skrev en lång harang om saker här,tog bort,blev inge bra.
Har ont i huvudet och ont i magen.

Kommer aldrig ha några pengar.

Har overklighetskänslor.
Som i någon slags bubbla.
Kan återkomma om det.
Ska äta flingor först.

Vill jobba med något kreativt nu.
Där man även kan ha en kaffekopp man dricker ur lite nu och då.
Dvs,ha ett jobb där man "myser runt".
Och är kreativ.
Nu,nu,nu vill jag ha ett sånt jobb.

Ska bli ateljerista sen.

Disk.

Duk.

Diskhjälp.

Samt saker vi ska äta.

Har alltid haft känslan av att Måns Zelmerlöv vaknar med ett leende på läpparna nästan varje dag.
Tror hans liv är alldeles lagom.

Läser bakåt i min blogg,blir inspirerad av mej själv.
Ska nu skriva.
Ska nu rita.
Ska nu sy.

Är i tvättstugan.
Softlan-fest..som vanligt.
I tantens maskiner är det ett tjockt,vitt skum.
Känns surrealistiskt att folk sover i lakan med den där stanken.
Är helt övertygad om att sköljmedel leder till en för tidig död.

Märkte just att det blinkade ett starkt blått ljus utomhus.
Blev genast paranoid.
Stängde fönster,föreställde mej ufon..osv.
Blev mörkrädd.
Men sen;okej det är åskan.
Inte så jävla konstigt då alltså.
Är för mycket ensam.

Älskar åska dock.